Nu är skiten borta ur munnen.
Så här tjusig är man under tiden man är hos tandläkaren:
Först får man ligga med en tuss med bedövningsmedel på. – Så inte bedövningssprutorna ska kännas
så mycket.
Sedan börjar “påklädningen”...
Så där. Nu är skyddet på plats.
Bara tänderna som ska borras ur sticker fram.
Sen får man andningsmask med syrgas och ögonskydd.
Nu är jag “färdigklädd”.
Eftersom jag inte kunde se, så hjälpte snälla tandläkaren Lena på
Kristallenkliniken till att knäppa kortet.
Sedan började de jobba.
Jag tillbringade ett par timmar i den där tandläkarstolen idag,
men nu är allt amalgam borta ur min mun.
Det var de sista tre lagningarna som rykte idag.
En av tänderna ska det sättas en porslinskrona på, så de provade ut till den också, och så fick jag en provisorisk lagning i den tanden.
Nästa torsdag ska jag tillbaka och sedan är det alldeles klart med den här "renoveringen".
Idag fick jag en reaktion efter tandläkarbesöket, och jag har haft väldigt ont i huvudet och kroppen.
Bihålorna värker också.
Totalt slut är jag dessutom, och jag störtade i säng rätt snart efter det att jag kom hem.
Men först firade jag med lite bubbel.
Sugrör var nödvändigt, eftersom bedövningen inte hade släppt då, och det verkar så dumt
att hälla in något i ena mungipan som förmodligen lika snabbt skulle komma ut genom den andra.
Nu ska jag snart tillbaka till sängen igen.
Om det här INTE är en reaktion på amalgamet, så håller jag nog på att dö tror jag.
Njae… Riktigt så illa är det väl inte, men jag känner mig rejält ämlig,
och jag hoppas och tror såklart det kommer av kvicksilvret.
Ont, det gör ont, men det kan bara bli bättre.
